Evert! Evert! Evert! – Avsnitt 1

www.svtplay.se

ericpericericperic
Follow

2yr

Nyårsdags morgon får bebis för sig att gå upp för tidigt. För tidigt för sin far, för tidigt för den värld hon så småningom om ska utforska och förändra, för tidigt för sig själv. För klockan 7 en nyårsdags morgon är en tid som inte riktigt vill finnas. Än behöver det nya året några timmar att ligga och dra sig innan det är redo att ruska igång. Vi vet det i våra kroppar, universum vet det, att just idag gör du rätt i att vila några timmar till. Självklart vet bebis det också och kurar ihop sin lilla kropp på mitt bröst och snart snusar hon gott. Men en far är vaken och vad kan han göra, annat än scrolla Evert Taube-dokumentären Evert! Evert! Evert! på SVT Play. Och där vinkar ödet till oss. Frida Hyvönen sjunger Nocturne, ”Sov på min arm”, för mig och bebis.

God morgon 2022, det här blir vackert!

1 Comment


 Liked by fredrik and 2 more

fredrik

fredrik

Follow

Fint @ericperic!

Add comment...



  • Activity

      Watched by

      In Watchlist

      Rated by


  • Latest activity from @ericperic

    The Crown är ingen guilty pleasure för mig. Det är en passion. Bryr jag mig mer om det brittiska kungahuset nu? Nja, men vad spelar det för roll. The Crown är ett hantverksmässigt fulländat drama, inte minst i dess förmåga att knäppa på varje känslonerv i ens kropp. Att titta på The Crown är att låta sig hänföras över den brittiska monarkin. Det är en stor bedrift. Avsnitt 8, sista säsongen: Ritz – här peakade serien för mig. Spoilers: Princess Margret tänker tillbaka på när hon och Queen Elisabeth var unga. När kriget var slut smet de ut på stan och drog på The Ritz. Soon to be Queen Elisabeth hamnade i källaren och där var det jitterbugg. Det var jitterroligt där nere. Parallellt med den storyn får gamla Princess Margret en massa strokes. Och så knyts allt ihop. Sen dör Princess Margret fast inte i bild. Och det är jättesorgligt och jättefint allting. Du vet ju. En var ung. En hamnade på en oväntad och märklig fest. Och det var skoj där. Och framåt gryningen går en hemåt med sin kompis. Det är varmt ute. Festen är slut och det är lite vemodigt. Men vad hände egentligen, hur hamnade det där tuggummit i min mun, fniss. Och just den där stunden är något av det mest livsbejakande en människa kan uppleva. En behöver inte leva sitt liv på det sättet, gud vad jobbigt det skulle vara. Men en måste ha gjort det. Annars har man inte testat på vad det är att vara människa. Ett liv utan helt fest är ett ofullständigt liv som var helt förgäves. Till och med Queen Elisabeth fick vara med om det. Jag är glad för det. Nu tycker jag lite mer om henne.

    Add

    The Crown

    netflix.com • "The Crown | Netf…"

    Seen

    Inleder Göteborgs filmfestival i soffan med John Aivides zombiesepos I norsk filmatisering.

    Bok - film osv. Det var superlänge sedan jag läste boken, kommer ihåg att jag satt i ett jämtländskt timmerhus, ute ven snöstormen, det var natt och i hela Strömsunds kommun var det tjyvtjockt med zombies. Det var bubbligt, pirrigt, ljuvligt läskigt. Vad som dock stannade kvar hos mig från läsningen var hur Ajvide satte de odöda i en realistisk kontext. Hur skulle vårt samhälle reagera om en massa döingar skulle springa omkring och bete sig? Vi skulle starta myndigheter förstås! Samtidssatir, typ.

    Men vad får vi i filmatiseringen? Inga myndigheter, ingen absurdism. Det är en långsam och melankolisk skildring av sorg och saknad, i ett jämngrått Norge. Vi följer tre familjer som alla får tillbaka sin älskade från dödens rike. Skildringen av kärleksparet, de åldrade kvinnorna, var fint. Men i övrigt bjuds vi på ett, kanske två, läskiga scener, ingen action i bild, låg budget, simpel regi.

    Betyg: Ett solklart nja.

    Add

    Hanteringen av odöda

    drakenfilm.se

    Seen

    Finlands sak är vår

    Add

    If SLAYER wrote 'SWEET DREAMS'

    youtube.com

    Seen

    Det var årets teveögonblick. Clark, avsnitt 2, 17.40 in. Erik Danielsson från blackmetalgiganterna Watain som kåkfarare. Sen är det väl han från Opeth, och Stefan Sundström och några andra jag inte kan placera. Djupt gripande. Tårögd. Hedrad.

    Add

    Clark

    netflix.com • "Watch Clark | Ne…"

    Seen

    Dokumentären ”Underground Inc: The Rise & Fall of Alternative Rock” ligger på Staccs och är en gnällig historia. Otroligt många intervjuer med otroligt många band från the 90’ som alla verkar uppleva att the industry and the major record companies tog knäcken på dem – även band som mig veterligen inte låg på några himla majorbolag.

    Skit var det med allt i alla fall. Och var det inte majorbolagen så var det knarket och var det inte knarket så var det att folk var dumma i huvudet. Nä, det var bättre i början när folk var squatters, sov i sina risiga turnebilar och inte hade råd med radio. För då fanns Jesus Lizzard. Sen kom Nirvana och sen gick allt åt helvete.

    Men om en ser bortom det. Snälltolkar som det heter nuförtiden. Då är det här en helt otrolig dokumentär. Helt otroliga livebilder på Fugazi, på Big Black, på Helmet och intervjuer med alla möjliga och omöjliga storheter, som Texas is the reason och alla andra av mina gamla favoritband från den era som var rockens absoluta höjdpunkt som konstform.

    Add

    Underground Inc: The Rise & Fall of Alternative Rock

    Movie • 2019

    Seen

    Nya streamingtjänsten Staccs, med konserter och musikdokumentären, kan den va nå?

    Tja. Ambitioner finns. Den nutidsorienterade musiklyssnaren hittar både Hurula, Kite och David Ritschard. Sabaton toppar sajten idag - logiskt, cashen ska ju in.

    Personligen är jag mest inne på undervegetationen av musikdokumentärer. Modellen några fransmän som laddat DV-kamerorna med drömmar och intentioner och aldrig räknat med mer publik än en halvfull filmfestivalsalong. Men som har haft tillträde till rum där verklig magi uppstått. Just precis som ”Welcome to Portishead”. Inget är crisp med bilden. Det är inte vidare hantverksskickliga genomfört. Men dom är hemma hos Beth Ortons morsa. Beth går omkring och röker inomhus - fattas bara annat - och drar syrliga gags. Musik - det är något som det skrivs om i engelska magasin, och som återberättas i svenska diton halvår senare. Musik - det pratar du med vänner om, i slutna sällskap. Och har du inga såna vänner får du så lov att prata med dig själv, i ditt flickrum, med din plastiga CD-spelare. Inget crisp med den ljussättningen. Du har kanske 10 CD och lite lite tapes med inspelningar från radio. MTV finns, men i realiteten är Växjö-tv ditt fönster ut. Och nu, utan Dolby Atmos och 4K, precis som i andra eror, sitter folk i regnet på andra sida av något hav och skapar musikhistoria. Och du är med. I ditt pojkrum, med dina låtsaskompisar, drömmer du om världen och vet precis hur den låter. Som Portishead. Hur bandet ser ut och hur offensivt oglammigt 90-talets Wales är, får du vänta 25 år på att få reda på. Men Beth Ortons röst är lika närvarade, då som nu.

    Add

    Staccs - The Home of Concerts

    staccs.com

    Seen