Podden ”Sorry, allt gick åt helvete” är en tågolycka i realtid. Ola Rapace och Fredrik Söderholm diskuterar sina och varandras tillkortakommanden, missbruksbeteenden och irrationella prioriteringar. De spelar upp ljudinspelningar från terapisessioner och reser hem till sina respektive frånvarande farsor. Det dryper av självömkan, är moraliskt och juridiskt tveksamt (Ola är väl inte friad från misstankar om kvinnofridskränkning), men på något vis är det ändå fängslade. Inspelningen från Fredriks morsas urspårade 61-årskalas är kanske den naknaste skildring av mänsklig otillräcklighet jag har hört. Ola tar heroin i Bagis, sover på parkbänk på Lidingö och är ett offer. Fredriks far flydde föräldraskapet för ett liv som transa i techno-Berlin, sen tappade han tänderna. Och så där håller det på, i 12 minnesvärda avsnitt. Skickar med en varning till dig som tycker att män är det löjligaste som finns — din känsla riskerar att cementeras.