Jag hamnade framför den här sent igår. Tänkte att jag bara skulle kolla vad det var för något men jag kunde inte slita mig. Nu är den totalt 6 timmar så jag såg absolut inte hela, utan lyckades komma i säng till slut.

Det var fascinerande att se dom repa, prata, umgås, skriva låtar, se Yoko Ono stryka omkring, häng helt enkelt. Bildmaterialet är restaurerat så det känns modernt vilket också skapar mer närvaro och känsla.

Kommer jag se vidare? Ja. Kommer jag se allt? Troligtvis.