En del av "Discworld"-sagan. Har aldrig läst något av Terry Pratchett innan men har en kompis som älskar Discworld-böckerna så jag känner till dem ganska väl.
Köpte denna när jag var på semester i Cypern då jag har en tendens att sitta uppe längre än resten av familjen på kvällarna, och behövde något att chilla med på balkongen medan de sov.
Jag har förstått att denna tillhör de mindre uppskattade DW-böckerna, som skrevs mot slutet av Pratchetts liv då han led av Alzheimers. Om så är fallet får jag nog ta mig an några fler böcker för jag tyckte denna var ganska bra. Ganska säregen historia och lite svår att sätta sig in i (antar att detta är fortsättningen på en tidigare bok) men riktigt underhållande. Om man ska klaga på något så saknas det nerv, huvudpersonen bara glider igenom alla situationer (lite "the dude"-känsla), och emellanåt går den lite på tomgång. Men även då räddas den upp av prosan, Pratchett har verkligen ordets makt och det var en fröjd att insupa hans ord-trolleri.
