Två dagar kvar på Play. SVT har i något år då och då visat Hasse Ekmans filmer. Den här och Flicka och hyacinter är nog mina favoriter. Ekman har helt klart hamnat i skymundan bakom Bergman. Hans filmer är kanske inte i samma viktklass men de har något speciellt. Det är fascinerande att han alls lyckas göra något övertygande av en berättelse som den här. Det borde kännas krystat. Kanske måste man vara i rätt stämning för den. Och kanske tilltalar den inte alla. Men den här fick mig på gott humör.